Om Aluminium
Aluminiums användningsområden sträcker sig från små, enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Inom transportindustrin har egenskaper som låg vikt, god formbarhet, hög återvinningsfrekvens och god korrosionsbeständighet gjort att andelen aluminium ökat kraftigt i bilar, bussar, tåg, flygplan och fartyg. Viktminskningen ger lägre bränsleförbrukning och därmed lägre miljöbelastning. Kylare, stötfångare, motorblock, kolvar, kaross är exempel på bilkomponenter i aluminium.
Inom byggnadsindustrin används aluminium för till exempel tak, fasader och fönster. Goda korrosionsegenskaper ger lång livslängd och låga underhållskostnader. Elektriska kondensatorer och apparathöljen där den goda förmågan att leda värme och elektricitet utnyttjas. Jämfört med en kopparledare blir vikten halverad om man använder en aluminiumledare istället.
Den digitala plattformen om metaller
Svenskt Aluminium har varit med och utvecklat sajten Metallkompetens.se. Med hjälp av digitala handböcker går det att lära sig mer om tillverkningsmetoden och alla de processer kring de olika områdena i metallindustrin. Handböckerna är ett kunskapsstöd för dem som arbetar inom metallindustrin eller studerar ämnet, så som lärare eller studenter.
Stor tillgång
De största tillgångarna på bauxit finns i Afrika, Australien, Sydamerika och Indien. Världens reserver av bauxit beräknades 1999 till 24,5 miljarder ton. Reserver är de identifierade tillgångarna som i regel bryts redan i dag. I Sverige saknas förekomster av bauxit, däremot finns alternativa råvaror, till exempel, aluminiumhaltiga skiffrar och leror, anortit och sillimanit, som dock inte kan konkurrera med bauxit i dagens läge.
IPAI, den internationella organisationen för aluminiumsmältverk, har tagit fram en bra översikt över framställningsprosessen från bauxit till metall: World Aluminium (Manufacturing Processes).
Bauxit till primäraluminium
Råvaran för aluminiumproduktion är bauxit, ett material som vi har närmast oändliga mängder av. Från råvaran bauxit framställs aluminiumoxid som i sin tur blir till primäraluminium genom elektrolys.
Receptet på ett kilo aluminium är förenklat:
1,9 kilo aluminiumoxid + 13 kWh elenergi +330 gram koks +70 gram beck = 1 kilo aluminium.
Den flytande metallen tillförs legeringselement och gjuts till göt och ingots för att skapa de olika legeringarna.
Stora valsgöt går till plåt, pressgöt går till extrudering av aluminiumprofiler och ingot smälts om och gjuts ut i olika former till produkter och komponenter. Kubal (Kubikenborg Aluminium) är det enda smältverk i Sverige som framställer primäraluminium. Kubal producererar ungefär 135 000 ton per år.
Det finns mer aluminium än någon annan metall i jordskorpans ytterlager, som anses innehålla cirka 8 viktprocent aluminium. Den mest brytvärda råvaran för aluminium är bauxit, som fått sitt namn efter fyndigheter vid Le Baux i Frankrike. Att just bauxit blivit utgångsmaterial för aluminium beror främst på innehållet av aluminiumoxid är högt, ofta 50-65 procent – vilket ger ett metallinnehåll på 25-30 procent.
Återvinning
Återvinning av aluminium gör en besparing på upp till 95 procent av energimängden som används vid tillverkning av aluminium från bauxit. Alla industriella produkter medför förbrukning av energi och råvaror. Detta resulterar i större eller mindre mängder av oönskade avfallsprodukter. Det gäller också för produkter av aluminium. För att kunna skapa en objektiv analys över påverkan av sådana processer, måste man både inkludera produktens levnadstid och möjligheter till återanvändning.
Nordisk aluminiumindustri har utarbetat miljödeklarartioner för plåt och profiler. Dessa kan användas av verksamheter som ska utarbeta miljödeklarationer för sina produkter. I sådana livscykelanalyser visar det sig att aluminium ofta kommer ut med äran i behåll jämfört med andra material. Det beror särskilt på två faktorer:
- Aluminium lämpar sig särskilt väl för återvinning. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av det som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Idag ligger den i genomsnitt på 73 procent. För transportfordon ligger detta tal på hela 95 procent och med väl utbyggt återvinningssystem räknar man med att komma upp i 90 procent som ett genomsnitt.
- Låg vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport.